Tio år av dålig sömn känns inte som tio år. Det känns som din personlighet.

Hur en förändring blir en egenskap

Fråga någon hur hon sover och du får ofta ett svar som beskriver ett karaktärsdrag.

Jag är en dålig sovare. Jag har alltid haft lätt att vakna. Jag är en sådan som behöver lite mindre sömn.

Ingen av de meningarna beskriver en förändring. De beskriver en person.

Men nästan alltid finns det ett årtal under. Det fanns en period innan, då det var annorlunda. Den perioden är bara för långt bort för att gå att jämföra med.

En vanlig beskrivning: jag har sovit dåligt så länge att jag inte minns hur det var innan.

Varför hjärnan inte larmar

Kroppen är byggd för att märka snabba förändringar. En förkylning kommer på tre dagar och du vet exakt när den började.

Något som försämras med några procent per år passerar under den tröskeln.

Varje enskild månad är ungefär som föregående. Skillnaden är för liten för att märkas. Efter tio år är summan stor, men det finns inget ögonblick där den blev det.

Du har heller ingen referenspunkt kvar. Du jämför med i fjol, och i fjol var ungefär som nu.

Vad du börjar bygga runt tillståndet

Det som gör tio år av dålig sömn dyrt är inte tröttheten. Det är anpassningarna.

Du lägger krävande möten på förmiddagen. Du slutar boka något efter klockan sexton. Du tackar nej till resor som kräver tidiga flyg. Du drar ner på träningen eftersom du inte återhämtar dig.

Var och en av de anpassningarna är klok. Tillsammans är de en verksamhet som har krympt efter en person som ingen har utrett.

För bolaget är det en strategisk fråga, inte en privat.

Kostnaden ligger i besluten

Sömnbrist märks först på omdömet, inte på orken.

Det gäller särskilt de beslut som kräver att du står ut med obehag. Det svåra samtalet med en medarbetare. Prishöjningen mot en gammal kund. Rekryteringen du vet behövs.

Trötthet gör inte att du fattar fel beslut. Den gör att du skjuter upp dem.

Ett uppskjutet beslut ser inte ut som en kostnad. Det ser ut som en fråga som ligger kvar på listan. Efter tio år är listan lång.

Det går att sätta siffror på

Det här är ett räkneexempel med påhittade tal. Räkna med dina.

Tänk dig tre beslut per kvartal som skjuts en månad längre än de borde. Ett rekryteringsbeslut, en prisjustering, ett avslutat kundförhållande.

Sätt ett värde på varje månads fördröjning. I exemplet 20 000 kronor per beslut och månad.

Tre beslut, en månads fördröjning, fyra kvartal. Det blir 240 000 kronor om året.

Talen är påhittade. Mekanismen är det inte. Gör om räkningen med dina egna beslut och ditt eget värde.

Varför tio år inte är ett argument för att låta bli

Det vanligaste motargumentet låter rimligt. Om det har varit så här i tio år är det knappast akut.

Det stämmer att det inte är akut. Det betyder inte att det är stabilt.

Sömn påverkar blodsocker, blodtryck, immunförsvar och hormonbalans. De sambanden är väl beskrivna. Effekterna byggs upp över år, inte över veckor.

Tio år är alltså inte ett tecken på att det går bra. Det är en indikation på hur länge räkningen har fått växa.

Det som gör frågan svår att ställa

Många drar sig för att ta upp sömnen eftersom den känns för liten.

Du går inte till läkaren för att du sover sämre än du gjorde vid trettio. Det finns folk som är riktigt sjuka.

Så väntar du tills något annat dyker upp, och då handlar besöket om det andra.

Sömnen kommer aldrig upp som huvudfråga, trots att den ofta är den som driver resten.

Gör det här i veckan

Du behöver inte boka något för att komma igång. Du behöver fjorton morgnar och en anteckningsbok.

Skriv tre saker varje morgon. När du somnade. När du vaknade. En siffra mellan ett och fem på hur utvilad du kände dig.

Skriv ingenting annat och ändra ingenting under de två veckorna. Du mäter läget, inte en insats.

Efter fjorton dagar räknar du ihop. Snittet på sömntid och snittet på siffran.

De flesta blir förvånade. Känslan av att sova hyfsat överlever sällan mötet med fjorton rader.

När du har de två talen har du för första gången på tio år en mätpunkt i stället för en egenskap. Det är hela skillnaden mellan något du är och något du kan göra något åt.