Sätt ett datum på när det började. Räkna sedan månaderna.

Frågan som ingen ställer till sig själv

När började det?

De flesta svarar med en känsla. Det har väl varit ett tag. Ett par år kanske. Sedan barnen var små. Efter den där hösten.

Ingen av de formuleringarna går att räkna med.

Och det är därför frågan aldrig leder någonstans. Ett problem utan varaktighet är svårt att prioritera. Det konkurrerar med saker som har datum.

Varför kalendern är bättre än minnet

Minnet komprimerar. Tre år känns som ett. Ett halvår som du var mitt i känns som en månad i efterhand.

Kalendern gör inte det. Den ligger kvar precis som den var.

Du har dessutom en ovanligt bra logg. Som ägare har du år av bokade möten, resor, deadlines och semestrar. Det är en tidslinje över hur din verksamhet mådde, och indirekt över hur du gjorde det.

Så gör du övningen

Öppna din kalender och gå tillbaka tre år. Ta ett kvartal i taget.

För varje kvartal, ställ en fråga. Fungerade jag ungefär som nu, bättre, eller sämre?

Skriv ett tecken per kvartal. Plus, likhetstecken eller minus. Ingenting mer.

Tolv kvartal tar ungefär tjugo minuter. Du behöver inte minnas detaljer. Kalendern påminner dig.

Vad du letar efter

Du letar efter det sista kvartalet med ett plus.

Det är din startpunkt. Allt efter det är varaktigheten.

De flesta som gör övningen hittar en startpunkt som ligger längre bort än de trodde. Det är regel snarare än undantag.

Titta också efter vad som låg i anslutning. En flytt. Ett dödsfall. En rekrytering som gick fel. En infektion du inte riktigt blev av med. En graviditet. En period med mycket resande.

Du letar inte efter en orsak. Du letar efter ett datum och en omständighet. Orsaken är en senare fråga.

Ett räkneexempel

Det här är ett räkneexempel. Talen är påhittade och finns för att visa metoden.

Tänk dig att sista plusset ligger i andra kvartalet för tre år sedan. Det ger elva kvartal, alltså ungefär 33 månader.

Sätt sedan en siffra på vad varje månad har kostat. Använd något du kan mäta. Ett par timmars sämre kapacitet i veckan, eller ett uppskjutet beslut i månaden.

I exemplet: 20 000 kronor per månad i uteblivet värde. Trettiotre månader ger 660 000 kronor.

Talen är påhittade. Räkna om med dina egna. Poängen är inte summan. Poängen är att du för första gången har en.

Varför siffran ändrar något

Ett problem utan varaktighet konkurrerar dåligt om din uppmärksamhet. Det finns alltid något med ett datum som går före.

Ett problem med 33 månader och en kostnad per månad konkurrerar annorlunda.

Det är samma problem. Skillnaden är att det nu har samma form som allt annat du fattar beslut om i bolaget.

Du är van vid att prioritera med tal. Det här är bara att ge frågan en chans att bedömas på samma villkor som resten.

Det som händer om du inte gör övningen

Du fortsätter beskriva det med en känsla. Ett tag. Ett par år.

Nästa gång någon frågar säger du samma sak. Och gången därpå.

Under tiden fortsätter månaderna att läggas till. De räknas oavsett om du räknar dem.

Om tre år gör du samma övning och får siffran 69 månader i stället. Det är den enda skillnaden.

En sak till att skriva ner

När du har ditt datum, skriv också ner vad du har provat sedan dess.

Kosthållning. Träningsupplägg. Tillskott. Perioder av ledighet. Byten av rutin.

Skriv datum bredvid varje sak och hur länge du höll i den.

Den listan är värdefull. Den visar vad som redan är uteslutet. Och den visar något annat: att du har försökt, ofta och länge.

Det är inte en lista över misslyckanden. Det är en lista över information.

Gör det här i veckan

Två saker, båda på papper.

Tjugo minuter i kalendern, tolv kvartal, ett tecken per kvartal. Sedan datumet och antalet månader.

Fem minuter till på listan över vad du provat och när.

Lägg papperet någonstans du hittar det igen. Du kommer att behöva det, oavsett vad du väljer att göra sedan.

Utan datum är det här en känsla. Med datum är det ett underlag.